Svar: Svartlistning av företag

Den välkända listan Råd & Rön och olika sorters svarta listor på Internet såsom CINT och svartalistan.nu.

Min handledare, som är mycket intresserad av ämnet, kom med förslaget. Jag hade dock redan lyssnat på ett radioprogram som tog upp problematiken och tyckte att det verkade vara ett aktuellt och samhällsinriktat ämne som omfattar flera rättsområden och det verkade heller inte ha utretts i någon större utsträckning tidigare.

Ca 4-5 månader

Ja.

Professor Christina (Hultmark) Ramberg.

I handelsrätt.

Vad gäller material om svarta listor, var jag till största delen tvungen att försöka hitta info på Internet, vilket inte alltid är helt enkelt. I övrigt inhämtade jag information i förarbeten och doktrin. Det är naturligtvis lättare att hitta, men eftersom uppsatsen omfattar flera olika rättsområden blev det ganska mycket litteratur.

Vi som skrev för Christina Ramberg bildade en uppsatsgrupp. Vi hade ett möte med Christina en gång per månad och fick då goda råd av henne och varandra. Dessutom fungerade Christinas doktorand Mathias Klang som ett uppskattat "bollplank".

Med studiebidrag från CSN.

- Huruvida svartlistning av företag utgör ett problem, 
- Hur skyddet för svartlistade företag ser ut i nuvarande lagstiftning 
(i BrB 5 kap om förtal, i de skadeståndsrättsliga reglerna och i de marknadsrättsliga reglerna) 
- Hur rättsläget BÖR se ut.

Jag fick intrycket av att det inte skrivits särskilt mycket från företagens synvinkel i ämnet och att svartlistning av företag skulle kunna utgöra ett problem bland annat på grund av Internets framväxt och immateriella rättigheters ökade betydelse. Dessutom kände jag till att det endast finns skydd mot förtal för enskilda personer... Jag tror att särskilt små och medelstora företag är utsatta!

Som jag påpekar i inledningen av uppsatsen fyller svarta listor även en viktig funktion som informationskälla för konsumenter och jag hade i och för sig inte haft något emot att även skriva mer om den sidan av saken. Det var dock nödvändigt att begränsa sig... Jag hade dessutom gärna velat ha med en komparativ studie för att se hur utländsk lagstiftning ser ut på området.

Råd & Röns lista, eftersom det är en "seriös" lista och jag antar att de i de flesta fall låter utföra en noggrann undersökning av klagomålen mot företagen innan de svartlistar.

Många ställde sig positiva till införandet av ett stadgande om ekonomiskt förtal, så som jag föreslår i min uppsats. Diskussionen kom till stor del att handla om hur en sådan regel lämpligtvis skall utformas och hur man praktiskt löser bevisfrågor etc. Mitt förslag är att endast falska uppgifter som har lett till ekonomisk skada för det drabbade företaget skall vara straffbart och att man undgår straff om man kan visa att en tillräckligt objektiv undersökning ligger till grund för uppgifterna. Det diskuterades exempelvis hur och vem som skulle bevisa att uppgifterna är falska.

Det framkom att det har lagts fram ett förslag på förtalsregel till "the European Civil Code", där den som har förtalats skall bevisa att uppgiften är falsk och att kritikern då har att visa att en objektiv undersökning har genomförts. Någon tyckte att en instans för beriktigande av uppgiften, skulle kunna vara bra.

Det fanns även några som ifrågasatte om en regel om ekonomiskt förtal är lämplig. De menade att även falska uppgifter skall få cirkulera vad gäller juridiska personer och pekade på vikten av att bevara yttrandefriheten.

Så småningom kommer ett PM från observatoriet att publiceras där man kan läsa mer om det ovanstående.

Jag har inte fått någon lista över de närvarande. Jag vet dock att en representant från Svenskt Näringsliv medverkade och att ett par stycken kom från Handelshögskolan i Sthlm. En av de medverkande kom från Röda korset, m.m. Man kunde dock konstatera att förespråkare för olika åsikter var representerade, vilket var mycket positivt.

 26 år.

Marknadsrätt: I MFL:s regler om otillbörlig marknadsföring finns visst skydd mot svartlistning. Det ställs emellertid krav på att det skall röra sig  om näringsidkare som svartlistar i marknadsföringssammanhang, vilket innebär en avsevärd begränsning.

Varumärken utsätts lätt för olika former av otillbörlig smutskastning. Det grundläggande näringsverksamhetskravet i VmL innebär en begränsning av skyddet mot varumärkesintrång och det kan dessutom vara svårt att fastställa om näringsverksamhetskravet är uppfyllt eller inte rörande de nya företeelser som växer fram på Internet. Det tillkommer definitionssvårigheter vad gäller bedömningen av om användningskravet är uppfyllt eller inte. Med andra ord saknas skydd mot varumärkesintrång vad gäller ett flertal företeelser.

Skadeståndsrätt - regler om ren förmögenhetsskada: Lagen utesluter inte möjligheten för svartlistade företag att få skadestånd, men det har visat sig att man i rättspraxis är benägen att tolka SkL 2:4 e contrario och med andra ord inte medge skadestånd för ren förmögenhetsskada utan brott (och förtal av  juridiska personer utgör som bekant idag inte ett brott).

Förtalsreglerna i BrB: Dessa regler erbjuder idag endast skydd mot förtal av enskilda personer och inte förtal mot företag.

Jag föreslår att ett stadgande om ekonomiskt förtal införs i BrB!

I samband med införandet av BrB, fördes diskussioner kring förtalsskydd för juridiska personer. Vissa menade att ett skydd mot ärekränkning vore lämpligt. Jag tycker dock att detta skulle vara att gå alltför långt med hänsyn till yttrandefriheten som det är viktigt att värna om. Jag tycker att man bör undvika inskränkningar i yttrandefriheten i möjligaste mån och därför begränsa skyddet till de fall där förtalet lett till ekonomisk skada för företaget. Nästa fråga som bör ställas är om skyddet skall omfatta såväl sanna som falska påståenden såsom är fallet med den nuvarande regeln om förtal. Jag anser att det vore att gå alltför långt. Mitt förslag är att endast falska påståenden är straffbara och att man dessutom undgår straff om man kan visa att en tillräckligt objektiv undersökning ligger till grund för uppgifterna.

Ja. Jag har nämnt det i uppsatsen utan att gå in närmare på det.

Ja.

Jag föreslår inte några konkreta ändringar i VmL, eftersom jag anser att ett stadgande om ekonomiskt förtal är den bästa lösningen. Jag pekar dock på vissa problem i lagstiftningen och uppmanar lagstiftaren att göra en översyn av de aktuella reglerna.

Man kan fundera på om det är lämpligt att rent allmänt förändra SkL 2:4 och vilka konsekvenser det skulle få inom olika områden. Vid utformningen av regeln var avsikten inte att hindra att skadestånd i vissa fall utdöms även då brott inte föreligger. I praktiken har SkL 2:4 dock blivit en spärregel och skadestånd utgår i princip endast vid brott. Även här rör det sig främst om en uppmaning till lagstiftaren att se över regeln. Att närmare gå in på detta ligger emellertid utanför ramen för min uppsats.

Som jag påpekar på flera ställen i min uppsats fyller dessa listor en viktig funktion som informationskälla för konsumenter och de senare ges i flera fall möjlighet att påverka, vilket är mycket bra! Jag tycker dock att det är viktigt att lyfta fram att det kan vara mycket negativt för såväl konsumenter som företag om det förekommer felaktiga uppgifter på dessa listor. Konsumenten vilseleds och kan göra ofördelaktiga val av produkter och tjänster, vilket också snedvrider konkurrensen. Drabbade företags anseende kan försämras med stora ekonomiska konsekvenser som följd. Det är därför viktigt att de som ligger bakom listorna gör en objektiv undersökning av klagomål etc.. innan de svartlistar. Ett stadgande om ekonomiskt förtal så som jag vill utforma det, skulle bidra till att listorna blir så riktiga som möjligt. OBS! Ingen som svartlistar skulle kunna straffas om de kan visa att de har gjort en sådan objektiv undersökning.

Som jag nyss nämnde, riskerar de inte att straffas om de kan visa att de har gjort en objektiv undersökning före svartlistningen.

Jag har gjort en avvägning av yttrandefrihetsaspekter och skyddsbehov vid utformningen av stadgandet om ekonomiskt förtal, se ovan! Endast falska påståenden som leder till ekonomisk skada och där kritikern inte kan visa att hon/han har genomfört en tillräckligt objektiv undersökning omfattas av stadgandet och jag tycker att det är lämpligt att man riskerar straff för sådana påståenden. Det finns inget som hindrar att man påtalar att ett företag missköter sig om det förhåller sig så...

Jag kom fram till att det är lämpligare att införa ett stadgande om ekonomiskt förtal än att försöka förändra skadeståndslagstiftningen. Om ett stadgande om ekonomiskt förtal införs, utgår skadestånd enligt SkL 2:4 som regeln ser ut idag.
Därutöver kan man fundera på om det är lämpligt att rent allmänt förändra regeln och vilka konsekvenser det skulle få inom olika rättsområden. Vid en eventuell förändring av regeln, skall man naturligtvis göra en avvägning av yttrandefrihetsaspekter och skyddsbehov. Det ligger emellertid utanför ramen för min uppsats att gå in på sådana förändringar i detalj.

Vad beträffar VmL, föreslår jag inte några konkreta ändringar, eftersom jag som sagt var anser att ett stadgande om ekonomiskt förtal är den bästa lösningen.

 Jag pekar dock på vissa problem i lagstiftningen och uppmanar lagstiftaren att göra en översyn av de aktuella reglerna. Som nyss nämnts, skall naturligtvis hänsyn till yttrandefriheten tas vid en sådan eventuell översyn.

Oj, det var många funderingar och frågor. Som sagt var ser jag inte alls bara negativt på svarta listor, vilket jag även skriver i min uppsats! Som du säger är det ett bra sätt för konsumenter att göra sig hörda och leder förhoppningsvis till förbättrad kommunikation mellan företag och konsumenter. Listorna ger även en signal till de aktuella företagen att det finns missnöjda kunder etc. etc. Som sagt var är jag ute efter att listorna skall vara så korrekta som möjligt, vilket jag tror gagnar alla parter!

"Det finns en mängd företeelser som är negativa för ett företags rykte. I det här arbetet har jag valt att koncentrera mig på svartlistning, med andra ord olika former av ranking av företag. Dessutom kommer jag även att gå in på vissa andra former av otillbörlig smutskastning av företag."

Jag tycker att "Svartlistning av företag" är en bra titel som väcker uppmärksamhet, vilket är viktigt. Ranking med negativ, sann eller falsk, information om företagen får ju en svartlistningseffekt... I uppsatsen kommer jag sedan, efter en avvägning av skyddsbehov och yttrandefrihetsaspekter, fram till att endast den svartlistning som bygger på sanna uppgifter är önskvärda på dessa listor, för att listorna skall kunna fylla en så positiv funktion som möjligt.
Det var inte min avsikt att sätta likhetstecken mellan svartlistning och otillbörlig smutskasting, vilket jag i och för sig tycker framgår av uppsatsen i övrigt. Det kunde kanske dock ha skrivits på ett annat sätt. Det är den svartlistning som är negativ och skulle falla inom stadgandet om ekonomiskt förtal som är jämförlig med otillbörlig smutskastning.

Hon instämmer med mitt svar i föregående fråga.

Jag tror att jag har besvarat dina frågor om titeln och yttrandefriheten tidigare under intervjun. Vad gäller din granskning av uppsatsen, tycker jag inte att det alltför strängt..etc. Det är intressant att få respons på det man skriver!!

Förutom förfrågan om att hålla föredrag vid IT-kommissionens IT-rättsliga observatorium, har jag ej fått några förfrågningar.

Jag kände inte till sajten tidigare.

Svar: Tack för Ditt intresse för min uppsats och för att jag fick medverka!