debatt om:

 

[ 1 kontroversiella publiceringar ]

[ 2 offentlighet och demokrati ]

[ 3 immaterialrättligt skydd ]
[ 4 kontroversiella avtalsvillkor ]
[ 5 reklam och demokrati ]
[ 6 nättidskrifter och opinionsbildare ]

 

Ottos heliga allmänintresse
av Tomas Brytting, SvD 060407
"Det är ett missbruk av Otto Sjöberg, och även andra företrädare för pressen, att alltid hänvisa till det heliga ”allmänintresset”. Enligt min mening handlar ”allmänintresset” om sådant som ligger i allmänhetens intresse. Inte alltid om sådant som allmänheten intresserar sig för. Jag tror att kvälls- och skvallerpressen dessutom systematiskt blandar in en tredje betydelse i ordet allmänintresset: det som allmänheten är intresserad av att betala för. Men om vi inte gör någon skillnad mellan det som ligger i allmänhetens intresse och det som allmänheten är villig att betala för, då ligger det snubblande nära till hands att säga att det som säljer ligger i allmänhetens intresse."

Demokrati och offentlighet
av Jan Åberg 1998
"En del av offentligheten består i att vi medborgare har möjlighet att ta del av de handlingar som myndigheter har.Vilka regler gäller, och hur får man se dessa dokument? Är det så att man på myndigheter genom underlåtenhet sätter demokratin ur spel? Vilka är reglerna och hur tillämpas de?"

Offentlighetsprincipen som mörkläggare
av Olle Rossander, Ny Teknik 031001
"Sedan ett tag arbetar jag för statliga Förtroendekommissionen. Vi samlar på oss kloka, och i bland mindre kloka, funderingar från näringslivets toppar och beslutsfattare. Dessa intervjuer är viktiga ingredienser i vår utredning och man behöver inte, som jag, vara gammal ekonomijournalist för att se att en hel del av vad som sagts i förtrolighet till kommissionen skulle kunna bli av värde för framtida forskare. Men så blir det inte. Till våren slänger jag anteckningar i "tuggen"! Tvärtemot allt vad jag lärt mig som journalist och under historiestudierna ska vi förstöra källmaterialet. Detta på grund av offentlighetsprincipen! Lagen är obönhörlig. Allt det skrivna material vi har när kommissionen avslutas måste skickas till arkivet och där blir det öppet för vem som helst. Då får vem som vill läsa vad dagens direktörer i förtroende sagt om både det ena och det andra."

Jag kräver tryckfriheten åter!
av Sten Ljungkvist, 1999

"Demokratins dödgrävare"
Press.nu
"Under år 2000 kommer vi att rapportera och belysa vilka ledamöter i riksdagen som är demokratins och öppenhetens dödgrävare, respektive försvarare. Här är de riksdagsledamöter vars motioner får konsekvensen att demokratin, öppenheten eller rättsäkerheten hotas om de antas"

"Demokratins försvarare"
Press.nu
Här är de riksdagsledamöter vars motioner på något sätt syftar till att stärka demokratin genom ökad öppenhet eller stärkt rättsäkerhet"

Om yttrandefriheten..
av Anders Lindbäck, EF Sverige 021115
"Ett land där absolut yttrandefrihet råder får dras med en hel del avarter:
- En kvinna kan gå på en gata och en gäng män kan gå efter henne och rop sexuella förolämpningar och kalla henne okvädningsord. Männen använder bara sin 'yttrandefrihet' och laglig rätt att göra detta när yttrandefriheten är absolut.
- En person håller ett möte och uppmanar personerna vid mötet att slå ihjäl alla från Norge för de är för dumma för att få leva. Folkmassan går ut och slår ihjäl alla de misstänker vara norrmän. Personen utnyttjar bara sin 'yttrandefrihet' och kan inte ställas till ansvar.
- En person gör rök och skriker i en full teatersalong att elden är lös. Personerna får panik och flera blir svårt skadade men personen utnyttjade bara sin 'yttrandefrihet' och kan inte fällas för något brott..."

"Sätt gräns för privatliv"
av Mikael Sundström, Sydsvenskan 050712

"Efter terrorattackerna i London är det troligt att acceptansen ökar för övervakning av det offentliga rummet. Ytterligare ökade befogenheter för polis och underrättelseväsen kan också väntas. Då blir det viktigt att utifrån demokratiska principer definiera vad som är den offentliga respektive den privata sfären, skriver statsvetaren Mikael Sundström vid Lunds universitet.
Nu väntar en tid fylld med reflexmässiga debattinlägg av typen ”om vi ändrar vårt samhälle - då har de ju vunnit!”.  Det finns ingen självskriven rätt att vara inkognito i den publika världen. Vi måste alltså ha både en publik och en privat sfär i en utvecklad demokrati, och båda innefattar separata ”rättighetspaket” som faktiskt ganska detaljerat kan bestämmas med demokratinormer som bas. Det är fullt rimligt att kräva att få dessa rättighetspaket tydligt definierade, distinkt separerade och kontinuerligt och brett debatterade. Dessa krav är idag i huvudsak ouppfyllda. Samlade idéer om vad som konstituerar privatliv respektive publikt liv baserat på demokratiska principer lyser med sin frånvaro, det privata och det publika är hopplöst överlappande och debatten är i sin andliga linda om ens det."

Fråga om hets mot folkgrupp har förekommit i TV-program där dold kamera använts (JK-beslut)
Justitiekanslern 021008
"Till Justitiekanslern har överlämnats ett antal anmälningar rörande TV-programmet "Uppdrag granskning" som sändes i SVT 1 den 10 september 2002.
Anmälningarna avser yttranden som har fällts framför en dold kamera. Det ligger i sakens natur att den som uttalar sig under sådana omständigheter inte har för avsikt att medverka i televisionen. Mot den bakgrunden bedömer jag att uttalandena inte omfattas av bestämmelsen om meddelarskydd i 1 kap. 2 § YGL. De påstått brottsliga yttrandena skall därför även bedömas enligt allmänna straffbestämmelser."

Kvällspressen köper pratande poliser
av Knut Kainz Rognerud & Per Luthander, DN 031004
"Expressen och Aftonbladet har erbjudit och betalat polismän för information. "Poliserna får betalt. Det vet chefredaktören också", säger en före detta Expressenchef.
- Rent praktiskt måste reportern få godkänt av nyhetschefen som kan sanktionera vissa belopp. I princip går sedan allt upp till chefredaktören. Så ingen skugga ska falla på reportern, säger en chef på Expressen som under flera år hade stor insyn i verksamheten.
Systemet bekräftas av Expressens förre chefredaktör Olle Wästberg.
- Svenska poliser är lättmutade och billiga, säger han.
Aftonbladets nuvarande chefredaktör Anders Gerdin vill heller inte säga något om uppgifterna om pengar till poliser.
- Jag kommenterar inte några omständigheter kring våra källor, säger han."

Tryckfriheten skyddar den som tipsar medierna
av Mats Holmberg, DN 031004
"Har då en polisman verkligen rätt att ringa en tidning och berätta om en pågående, hemligstämplad utredning? Nej, det har han inte. Han kan tvärtom antas begå tjänstefel. Men allmänhetens rätt att bli informerad är enligt svensk grundlag viktigare än att sätta dit en befattningshavare för tjänstefel, och därför åtnjuter den läckande polismannen vad som kallas meddelarskydd. Det stora flertalet av de polismän som anonymt berättat om utredningen av mordet på Anna Lindh, kan sova lugnt.
Men om ett antal polismän lämnat ut uppgifter mot betalning - kan de i varje fall inte åtalas för mutbrott?
- Läget är oklart, svarar en rad experter DN talat med. Oklarheten beror främst på att den frågan aldrig har prövats."

Begränsa meddelarfriheten
av Mårten Schultz, Svenska Dagbladet 030926
"Polisen läcker som ett såll och journalister kan köpa uppgifter utan sanktioner. I de flesta förundersökningar kan poliser idag straffritt lämna ut hemliga uppgifter som de fått del av i sitt arbete, även om det bara sker för egen vinnings skull. Och journalister kan straffritt anstifta till brott mot sekretessen genom att erbjuda tjänstemän ersättning mot information. Så kan rättssäkerheten köpas och trasas sönder.
Efter upplagejagande mediers hantering av mordet på Anna Lindh måste meddelarfriheten för myndighetspersoner begränsas och straff kunna utmätas,
1. Källefterforskningsförbudet måste vika för förundersökningssekretessens intressen och den som bryter mot sekretessen måste kunna spåras och stoppas.
2. Meddelarfriheten måste träda tillbaka för sekretessen och läckorna måste kunna omplaceras och ådömas straff för sekretessbrottet. En sådan ordning kan förenas med en proportionalitetsbedömning enligt vilken sekretessbrottet kan tilllåtas om det finns tungt vägande skäl bakom uppgiftslämnandet.
3. Ett anstiftaransvar för pressen bör utvärderas."

Är meddelarfriheten värd vilket pris som helst
av Mårten Schultz
"Meddelarfriheten innebär att i princip brottsliga handlingar blir straffria (med vissa undantag för uppgifter som omfattas av s k kvalificerad sekretess). Frågan är om kritik mot en anonym läcka kan strida mot meddelarfriheten. Går det över huvud taget inte att göra någonting åt den här typen av sabotage mot förundersökningar?
JK:s avgörande har viktiga implikationer för både media och rättsväsendet. I förlängningen handlar det om tryckfriheten, närmare bestämt meddelarfriheten, skall tillåtas bakbinda samhällets möjligheter att beivra sådan brottslighet som exempelvis rånet mot Nationalmuseum. Om vissa extremisters tolkning av meddelarfriheten tillåts vara vägledande riskerar det att i förlängningen lamslå rättsväsendets arbete. I förlängningen handlar det med andra ord om meddelarfrihetens pris."

Straffrättsprofessor efter polisläckorna: "Meddelarfriheten måste inskränkas"
av Madeleine Leijonhufvud & Gunnar Persson, DN 031117
"När det nu uppdagas att meddelarfriheten inte är förenlig med Europakonventionen om mänskliga fri- och rättigheter kanske det ändå är dags att våga ifrågasätta denna vittomfattande immunitet.
Hur ska de ansvariga på Dagens Nyheter eller Sveriges Television agera om det kommer in ett hotbrev mot statsministern, undertecknat av en känd terroristgrupp, med begäran att det ska publiceras?
Meddelarskyddet innebär att de inte får avslöja något om den som lämnade in brevet, inte svara på frågor från polisen som kan leda till att meddelarens identitet röjs, på sin höjd förmedla en oprecis varning att något kan tänkas hända. Om sedan hotet sätts i verket, men hade kunnat förhindras om polisen fått den information som fanns att få - kan då meddelarfriheten anses värd priset?
Det är hög tid att regeringen tar i denna heta potatis. Det gäller att finna en rimlig avvägning mellan källskydd och rättstrygghet."

GT-reporter JK-anmäler Bergdahl
Journalisten 030520
"GT-reportern Jan Sprangers har anmält Mediemagasinets programledare Gunnar Bergdahl till JK, för brott mot meddelarskyddet, efter en debattartikel i Journalisten.
- Jag uppfattar anmälan som bisarr, säger Gunnar Bergdahl. Meddelarskyddet är för dem som avslöjar obekväma uppgifter. Inte för dem som bara inte vill vara med i TV."

När livet är till salu (PDF)
av Anne Holt, Magazin DIrekt nr 1/02
Anne Holt, deckarförfattare, flata, advokat och tidigare norsk justitieminister har skrivit en essä om begreppet "privat". 

Var tysta – eller få sparken 
Agneta Lindblom Hulthén: Privatanställda kan inte ifrågasätta företaget utan att riskera sitt jobb 
av Agneta Lindblom Hulthén, Aftonbladet 051106 
"Per Johansson är privatanställd och har en begränsad yttrandefrihet på jobbet. Lojaliteten gentemot arbetsgivaren går i hans fall före yttrandefriheten. Om han varit anställd av Stockholms läns landsting, som ansvarar för kollektivtrafiken, hade hans yttrandefrihet varit grundlagsskyddad. 
Att arbetsgivaren ska avgöra svenska medborgares yttrandefrihet är orättfärdigt. Alla anställda ska ha samma yttranderätt. För medborgarna är det speciellt viktigt när en verksamhet bekostas med allmänna medel via skatten."

Lagstifta för stärkt yttrandefrihet på jobbet
Pressmeddelande från Svenska Journalistförbundet
"Ge alla privatanställda lagskyddad yttrandefrihet!"

Låt inte jobbet tysta munnen
Svenska kommunaltjänstemannaförbundet
Om arbetstagares yttrandefrihet: · grundläggande rättigheter · rätten att tala med massmedia · fackets roll · chefers yttrandefrihet · villkor för privatanställda

Gunnar Bergdahl: Varför svarar ni inte?
av Gunnar Bergdahl, Journalisten 030513
"Informationsfrihetens fernissa är riktigt tunn. Det är ytterst oroväckande om inte svenska journalister vill svara på frågor om arbetsmetoder och nyhetsvärdering. Journalister som dagligen kräver att andra ska ställa upp i intervjuer vill inte svara på frågor om innehållet i sina egna program. Vad är det som får en journalist att säga: ”Jag svarar inte på några frågor, jag ställer inte upp för intervju, det får du fråga någon annan om”? Oavsett förklaring är det ett växande demokratiskt problem värd en konstruktiv diskussion."

Expressen skyddar misstänkt chef
av Leif Holmkvist, Resumé 040923
"Aftonbladet har i tre dagar skrivit om en 44-årig kvinna som misstänks ha blivit drogad och våldtagen på hotell Amaranten i Stockholm. Expressen skrev inte en rad. Den misstänkte är chef på Expressen.
- Helt vanlig nyhetsvärdering, säger chefredaktör Otto Sjöberg."

Polischefen rasar mot Expressenreportrar
av Andreas Dalin, Resumé 041025
"Chefen för länskriminalen i Stockholm, Leif Jennekvist, rasar mot Expressens nyhetsjakt bland allmänheten. Både i fallet med den mördade psykologen Helena Bering och dubbelmordet i Linköping ska Expressen via sin hemsida ha uppmanat allmänheten att höra av sig med tips - inte till polisen utan till tidningens reportrar.
Expressens chefredaktör Otto Sjöberg medger otydlighet och lovar bättring."

Den som ser allt vill inte bli sedd
av Maja Lundgren, Aftonbladet 000515
"Inte höra, inte tala, inte se" - om hur hon fick sparken när hon använde sin yttrandefrihet

Öppna SÄPO-arkiven!
av Staffan Ehnebom, Bengt Frejd, Per Nygren,
Herman Schmid & Ingrid Segerstedt Wiberg 2001
"Skriv själv under och hjälp oss att sprida uppropet om att öppna SÄPO:s register. Uppmaningen, ställd till alla demokrater, kommer från fem kända åsiktsregistrerade svenskar."

Svensk öppenhet hotas av krisregel i EU
av Tove Nandorf, DN 010312
"Regering och riksdag äventyrar den svenska meddelarfriheten. Delar av denna grundlagsfästa frihet och offentlighetsprincipen kan komma att offras på EU:s militära krishanterings altare. Det befarar nu flera experter på EU-rätt och svensk öppenhet."

Möjligt hemlighålla sponsorer
av Stina Blomgren, DN 011218
"Statliga museer, Operan och Dramaten måste från och med nästa år redovisa sponsring i sina årsredovisningar. Men avtalen kan fortfarande vara hemliga, och vilket företag som står bakom sponsringen måste inte anges."

Domarna har växt ur sina peruker
av Göran Greider, Metro 001026
"Att överlämna mer och mer makt till domare (och andra tjänstemän) är ett försök att begränsa demokratin och jämlikhetstanken. Det förvånar mig att inte fler har reagerat över juristernas ökade makt i samhället."

Pengar ska inte få styra rättvisan
av Jan Kallberg, Metro 020212
"Den som förlorar en rättslig tvist vid domstol i Sverige får betala den andra partens rättegångskostnader. Det kan verka rättvist om parterna är lika starka. Problemet i dag är att det blir ett verktyg att hålla dem som saknar betydande resurser borta från att stämma dem som har resurserna."

Upptryckt mot väggen – trots visat presskort
av Paul Frigyes, Journalisten 031104
"Att visa presskort hjälpte inte TT-reportern Peter Palmkvist som blev upptryckt mot väggen av polis när han skulle bevaka demonstrationerna av nazister och motdemonstranter under kravallerna i Växjö.
Till Journalisten säger Börje Ekelius, informationsansvarig på Växjöpolisen, att det inte räcker att ingå i folkmassan för att dömas för våldsamt upplopp:
- Nej, att ingå i en folkmassa räcker inte. Det måste ändå utredas från fall till fall och är inte så enkelt. Men när en folkmassa går till angrepp, då ska man skilja ut vilka som är anstiftare, anförare och annan deltagare. Är det så många att det inte går att avgöra vem som gör vad då uppfattas det som en öppen hop. Om det i en sådan situation finns journalister som identifierar sig är det rimligt att släppa ut dem från inhägnaden."

Polisen anmäld för upplopp
av Gun Fälth, DN 030117
"Anders Svensson, en av ledarna för Göteborgsaktionen, anmäler nu polisen för bland annat våldsamt upplopp. Bakgrunden är uppgifterna som nu avslöjats att civilklädda spanare inte bara var iklädda rånarluvor utan också bar på sten under upploppen.
- Polisen har genom att bära och langa sten gjort sig skyldiga till samma brott som flera av demontranterna dömts för, säger Anders Svensson till DN."