Världskändisen Naomi Klein (vars bok `No Logo´ jämförs med Karl Marx´ `Kapitalet´) talade i MAHs aula den 15 oktober 2001. 

Anstormningen var så stor att portarna till lokalen fick stängas en halvtimme INNAN hon skulle börja prata. Folk satt och låg och stod överallt. Publiken bestod mest av /unga/ Möllevångsbor och radikala men några näringslivshöjdare försökte också smälta in i miljön. Speciellt prominenta personer och anställda på högskolan smugglades in via en särskild framdörr. Längst fram fick dessa stå, invinkade av den inställsamme arrangören och lokale kändisen Carl-Henrik Svenstedt. Bl a kände jag igen läraren Frans Melin från Intellectual Property-programmet som jag minns väl eftersom han berättade att han tyckte Scania hade gjort en så häftig marknadsföringsinsats när de bjöd lastbilsförare på öl och sedan (när lastbilsförarna var fulla) erbjöd dem att tatuera in Scania på sina breda bringor. Frans tyckte detta var skithäftigt. Nu hade han bytt ut den glansiga kostymen mot jeans och skinnjacka och skulle lära sig `the cutting edge´ och att bli häftig på radical chic-maner. För någon känsla för vanlig mänsklig anständighet (i det ekonomiska systemet och marknadsföringssätten) vill jag inte tro honom om. 

Klein själv var en paradox. Ljuvt kvinnlig med fluffigt hår och konservativa kläder. Ett lugnt, diskret,"understated" sätt men med ett politiskt/ ekonomiskt omvälvande och satiriskt budskap (som alla i publiken visste kan bli början till en viktig samhällsrörelse). Hon var den "revolutionära" bildade medelklassen personifierad. Folk som inte kommit in stod staplade på varandra på trappan utanför salen och tittade in genom fönstren - hon vinkade sött och drottninglikt ut till dem och de vinkade tillbaka.